Och så var det min tur. Igår efter träningen började jag känna mig sämre och sämre. Näsan täpptes till och huvudet kändes som bomull. Lagom roligt. Jag hade dessutom ett möte på kvällen angående mitt kommande examensarbete vilket jag kände mig manad att gå på. Roligare var det när värsta segot pratade 20-30 minuter i snigelfart med "ehmm"-anden som avslut på varenda mening. Snacka om segt! Så, när vi väl fick åka hem så kände jag nästan för att springa därifrån. 

 

Idag mår jag lite bättre, men hade nog helst legat i sängen hela dagen. Istället har jag varit på seminarium i några timmar. Det gick sådär. Jag kände mig verkligen inte på topp, men nu är det avklarat och nästa lektion är först på fredag som tur är. Så nu ska jag kurera mig med en kopp te framför någon film. Och sen håller jag tummarna för att Aurora är någorlunda lugn och snäll idag när hon kommer hem från dagis. Det skulle underlätta en hel del.