När den där Jante kan slänga sig i väggen.
Publicerat den
Igår var det nio månader sedan jag drog igång med intervallerna och därför tyckte jag att det skulle vara bra med ett litet test. Därför drog jag ut idag, istället för att köra ett längre pass, för att springa min testrunda på cirka 2,5km. Och vet ni vad, så här jobbigt har inte löpningen varit sedan, ja sedan jag kan inte ens minnas när. Jag fick blodsmak i munnen och hade nästan spykänslor när jag var färdig. Detta säger mig en rätt viktig sak, man kan faktiskt utvecklas utan att springa tills man får blodsmak i munnen. Det är jag emot annars.
Så här ser tiderna för rundan ut:
28 februari: 27 minuter och 26 sekunder
30 augusti: 21 minuter och 35 sekunder
29 november: 19 minuter och 35 sekunder
(I alla tider är fem minuter gång som uppvärmning inräknad.)
På tre månader har jag alltså utvecklats så att jag springer hela två minuter snabbare. Fy farao vad jag är bra!
