Har fått åtta timmars oavbruten sömn inatt. Känns underbart och lite konstigt. Var på tjejkväll igår vilket var supertrevligt, men nu saknar jag faktiskt min bebis. Det känns tomt i lägenheten. Och väldigt tyst.

 

I väntan på bebis har jag tvättat och snart ska jag ge mig ut på en promenad. Allt för att fördriva tiden. Konstigt det där med att man aldrig är riktigt nöjd. Ibland blir jag galen på min klängande och klättrande bebis, men sedan känns det så tomt när hon inte är med mig hela tiden. Finns det inget mellanting?